Det borde finnas regler av Lina Arvidsson

Då hann jag bok 6 för januari med! Känns helt okej. Den här boken var helt ok. Lite förvirrande som det ska vara i en fjortonårings liv. Och vad man kände igen sig. Minnen som man förträngt (bra) kom tillbaka och man kände så väl igen sig i Mia och hennes vänner Miriam och Karl. Gillade den helt klart!
 
 
Från bokens baksida:
Jag heter Mia. Eller egentligen Maria, men jag hatar det namnet okej? Dont call me that. Jag står inte för det. Det är inte som att jag fick vara med och bestämma.
Jag är för att man själv ska bestämma om saker och ting här i världen. Fatta hur allt hade blivit så mycket bättre liksom. Skolan, livet, allt. 
Jag är fjorton år. Man kan tänka sig att det skulle betraktas som vuxet. Fast det betyder mest ingenting. Jag är i förberedelse, kan man säga.

Mia bor in the middle of nowhere och det enda som händer där är att hennes bästis Mirjam har en hangup på en som heter Per, som är minst lika gammal som hennes pappa. Fast egentligen är allt bara tråkigt och vanligt, inte alls Los Angeles. Tills Vlad dyker upp, med hatt och hängslen och ett band och egen lägenhet. Men hur ska man våga, när det inte verkar finnas några regler?
 
 
Bokform: Ebok 
Betyg: 4G
Språk: Svenska
Sidantal: 244
ISBN:  Bokform: Kartonage, fysisk bok 
Betyg: 5G
Språk: Svenska
Sidantal: 257
ISBN:  9789186634186
Förlag: Gilla Böcker
 
 
Super tack till Gilla Böcker för recensionexemplaret!!
 
 
 

Jag är ju så jävla easy going av Jenny Jägerfeldt

Joanna, en tjej med ADHD som har det lite struligt i livet. Jag gillar Joanna. MEN jag gillar inte alla svordomar och just det språket har jag svårt för. Dock är ju boken för ungdomar, de kanske har lite mer förståelse för det språket. Hehe. Storyn är dock spännande och bra! Boken tog sin lilla tid att läsa ut. Tack GillaFörlag för recexet.
 

Från bokens baksida:
 
Joannas hjärna är ett nöjesfält vid högsäsong, ett analogt twitter. Man kan också kalla det för adhd, och så länge hon äter sin medicin så är det inget större problem. I alla fall inte jämfört med att ha en mamma som förgäves försöker skriva en ny roman, och en pappa som apatiskt sitter framför teven. Och inte jämfört med att inte ha råd med ny medicin. Och därför lura en knarklangare på pengar. Och bli påkommen och mordhotad. Vilket inte är någonting alls, jämfört med att vara kär. I Audrey.